Allmänt
Minikiwi (Actinidia arguta och A. kolomikta) är en kraftigt växande, flerårig klätterväxt som ger små, släta kiwifrukter som äts med skal. A. kolomikta är härdigast (klarar kallare zoner och mognar tidigare), medan A. arguta ofta är något mindre härdig men mer kraftigväxande och produktiv. Plantorna kräver starkt stöd (pergola, spaljé eller T-stöd) och medveten uppbindning. Våra vårfroster kan skada nya skott och blomknoppar; välj en plats med god luftavrinning och lä. Katter kan ibland gnaga på unga rankor – använd skydd om det är ett problem.
Ljus
Full sol till lätt skugga; bäst fruktsättning på varm, skyddad och solig plats.
Jordtyp
Djup, väldränerad, mullrik jord; jämn fukt men inte blött. Täckodla för sval rotzon.
Vattenbehov
Måttligt och regelbundet; håll jämn fukt under etablering och fruktsvällning. Undvik stående vatten.
Näringsbehov
Måttligt; balanserad, ekologisk gödsling på våren och en lätt komplettering i försommaren. Undvik mycket kväve sent på säsongen.
Förkultivering
Minikiwi etableras bäst med krukodlade, namnsorterade plantor. Sådd från frö är långsam och varierande: fröna behöver kallstratifiering (6–10 veckor vid 2–5°C) följt av varm groning (18–22°C); plantera om efter första karaktärsbladen. Frösådda plantor blommar först efter 3–5 år och könet är okänt. För enkel odling: köp en hanplanta och kompatibla honplantor, eller en självfertil sort som 'Issai' (ger ändå ofta bättre skörd med hanplanta). Starta ev. frösådd inomhus mitt i vintern under stark belysning.
Plantering
Plantera på våren när dagstemperaturen ligger kring 8–10°C och jorden reder sig. Planteringsavstånd 3–4 m per planta på stabil spaljé. Sätt plantan i samma djup som i krukan; lossa rotklumpen och sprid rötterna. Blanda in kompost i återfyllnaden men undvik starkt gödsel. Vattna in ordentligt och täck med 5–8 cm organiskt material, men håll 5 cm fritt kring stammen. Led upp en huvudstam till översta tråden och forma två sidogrenar (cordon). Skydda mot vind och frostfickor. Håll pH svagt surt; sänk pH med svavel vid behov.
Beskärning
Forma enligt cordonsystem. Vinterbeskärning (mitt i vintern) tar bort döda, trånga och felplacerade grenar och kortar fjolårsskott till ca 8–12 knoppar; undvik sen vinter då savflödet kan bli kraftigt. Sommarbeskärning (efter fruktsättning, mitten av juli–slutet av augusti) kortar årsskotten till 5–7 blad bortom sista frukten och tar bort alltför kraftiga vattenskott. Föryngra äldre fruktsporrar vart 3–4:e år. Håll stammen fri och luftig.
Underhåll
Vattna vid torka, särskilt år 1–3 och under fruktsättning. Täckodla årligen med kompost, löv eller halm. Gödsla ekologiskt på våren med kompost plus ett balanserat medel (t.ex. 5-5-5) eller välbrunnen stallgödsel; komplettera lätt i början av sommaren med kaliumrik näring. Undvik kväve efter juli så att skotten hinner avmogna inför vintern. Bind upp nya rankor och ta bort rotskott under ev. ymp. Skydda unga plantor mot katter och sena frostnätter med fiberduk. Följ pH så att inte järnbrist uppstår i kalkrika jordar.
Skörd
Skörd från början av september till mitten av oktober, beroende på sort och läge. A. kolomikta mognar tidigare; A. arguta senare men ofta rikligare. Plocka när bären mjuknar lätt och lossnar enkelt; de ska vara söta och dofta fruktigt. Vid ojämn mognad kan man plocka lätt fasta bär och eftermogna inomhus i rumstemperatur. Förvara mogna bär i kyl 1–2 veckor. Fåglar kan ibland picka – nätning kan behövas.
Vanliga problem
Sen vårfrost kan skada blomknoppar – välj rätt läge och täck med fiberduk vid risk. Kloros (gula blad med gröna nerver) tyder på högt pH/järnbrist – sänk pH och ge kelaterat järn. Rotsjukdomar uppstår i blöta jordar – förbättra dräneringen och undvik övervattning. Svag fruktsättning beror ofta på avsaknad av kompatibel hanplanta, frost under blomning eller få pollinatörer – plantera hanplanta och locka insekter. Mycket blad men lite frukt kan bero på för mycket kväve – minska N och beskär sommartid. Katter kan skada unga rankor – använd stamskydd eller liten inhägnad.
Pollinering
Oftast tvåbyggare (han- och honplantor). En hanplanta kan pollinera 5–8 honplantor. Vissa sorter (t.ex. 'Issai') är självfertila men ger ofta bättre skörd med hanplanta.
Sällskapsväxter
Vitklöver eller andra låga marktäckare, vallört till täckmaterial, blommande örter (timjan, oregano, gurkört) som lockar pollinatörer; grunt rotade buskar som inte konkurrerar för hårt.
Olämpliga grannar
Svart valnöt och andra juglonarter; vattenkrävande träd (t.ex. sälg, poppel); undvik tät gräsmatta intill som stjäl fukt; håll avstånd till aggressiva klätterväxter.
