Allmänt
Skogsolvon (Viburnum opulus) är en härdig, inhemsk buske med flata, skärmformade vita blomställningar i försommaren, följt av klasar med klarröda bär som ofta sitter kvar långt in på vintern och är värdeföda för fåglar. De treflikiga bladen får fin höstfärg i orange–rött. Den trivs i fuktig, näringsrik jord och tolererar neutral till kalkrik mark. Den odlade sorten ’Roseum’ (snöbollsbuske) har stora, fyllda men sterila bollar och saknar bär. Blommor bildas på fjolårsskott, så kraftig vinterbeskärning minskar nästa års blomning. Bären är lätt giftiga råa för människor; traditionell användning kräver noggrann kokning och silning, men de lämnas oftast till fåglarna.
Ljus
Sol till halvskugga; bäst blomning och fruktsättning med minst 4–6 timmars sol.
Jordtyp
Fuktig, mullrik jord eller lerjord; tål periodvis blöta och kalkhaltiga jordar; god dränering minskar risk för rotröta.
Vattenbehov
Medel till hög. Håll jämnt fuktigt, särskilt de första 2–3 åren och vid sommartorka.
Näringsbehov
Låg till medel. En årlig komposttäckning räcker oftast.
Förkultivering
Förökas oftast med sticklingar snarare än frö. Frön har djup vila och kräver varm–kall stratifiering (t.ex. 2–3 månader varmt följt av 3–4 månader kallt); groning kan ta 6–18 månader. Mjukvedssticklingar: ta 8–12 cm skott i försommaren, använd luftig, väldränerad sticklingsjord, hög luftfuktighet och bottenvärme ca 18–21°C. Vintersticklingar: ta årsskott senhösten–vintern och sätt i skyddat utomhusläge eller krukor som hålls kalla men inte genomfryser.
Plantering
Plantera krukodlade buskar på våren när dagstemperaturen håller sig över 5°C, eller tidig höst medan jorden är varm. Planteringsavstånd 150–300 cm beroende på slutstorlek och om busken ska bilda häck. Gräv en bred grop, sätt plantan i samma djup som i krukan, fyll tillbaka med förbättrad matjord, vattna ordentligt och täck med 5–8 cm organiskt material utan att lägga mot stammen. Vattna veckovis första säsongen vid brist på regn.
Beskärning
Blommar på fjolårsskott. Forma lätt direkt efter blomning (mitten av juni–juli) för att inte skära bort nästa års knoppar. Sen vinter: ta bort döda, skadade och korsande grenar. Föryngring: vart 2–3 år kan upp till en tredjedel av de äldsta stammarna skäras bort vid basen för att stimulera nya skott. Undvik hård beskärning tidig vår före blomning om det inte är nödvändigt.
Underhåll
Täckodla årligen med kompost eller lövmull för fukt och jordhälsa. Vattna ordentligt vid torka; sikta på 2–3 cm vatten/vecka sommartid om nederbörden uteblir. Gödsla måttligt på våren med kompost eller ett organiskt, balanserat gödsel; undvik höga kvävegivor som ger mjuk, skadebenägen tillväxt. I mycket sur jord kan en försiktig kalkning hjälpa mot mikronäringsbrister.
Skörd
Om bären ska användas, skörda tidig–medelhöst när de är helt röda och mjuka; hantera varsamt och koka alltid (ej för färskkonsumtion). De flesta låter bären sitta kvar för fåglar och prydnadsvärde. Blomställningar kan snittas när de yttre sterila blommorna slagit ut.
Vanliga problem
Viburnumbagge (Pyrrhalta viburni) kan orsaka kraftig avlövning. Inspektera bladundersidor på våren; klipp bort äggförande kvistar under vintern; plocka larver för hand eller spola av; gynna nyttodjur; vid behov använd ekologisk såplösning eller neem mot tidiga larvstadier. Bladlöss kan ge krusiga blad—nyp bort toppar eller spola med vatten/såpa. Bladfläcksjukdomar förekommer fuktiga somrar—förbättra luftning och undvik blöta blad vid vattning. Rotproblem är ovanliga i fuktig men väldränerad jord.
Pollinering
Korspollinerad. Plantera minst två genetiskt skilda plantor av Viburnum opulus i närheten för bästa bärsättning (sorten ’Roseum’ är steril och ger inga bär).
Sällskapsväxter
Korneller (Cornus), fläder (Sambucus), hassel (Corylus), vide (Salix), ängsgräs och fuktälskande perenner som älggräs (Filipendula) och sibirisk iris (Iris sibirica).
Olämpliga grannar
Torktåliga växter som vill stå magert och torrt (t.ex. lavendel, timjan).
